Utmaningar frisätter också dopamin
Att äta något gott frisätter dopamin. Men dopamin frisätts även när vi gör roliga saker eller när vi når ett mål. Så att ge sig själv en liten utmaning – som man sedan klarar av – ger också en kick.
Men det fungerar bara om utmaningarna är lagom stora.
För stora utmaningar
Ibland använder vi ursäkter för att den eller de utmaningar vi står inför känns för stora. Även om det kan kännas delvis bra att ha en anledning till varför man gör/inte gör som man gör, så har ursäkter en tendens att kännas irriterande i längden. Som att man sitter fast, både mentalt och i praktiken. De blir nästan till monster som står i vägen för det vi vill uppnå.
Ursäkter och undanflykter eller ledtrådar?
Problemet med ursäkter är att de ofta är delvis sanna. Det gör dem svåra att argumentera emot, vilket i sin tur gör det nästan omöjligt att komma framåt. Men en ursäkt eller undanflykt kan också vara som vilken övertygelse som helst, dvs bara en tanke vi har tänkt många gånger. Är de verkligen sanna? Prova att syna dem lite närmare och sätt ord på dem. Vad heter det där tankemonstret som brukar dyka upp när du försöker göra något på ett nytt sätt? Ge det ett namn och se om du kan överlista det. Eller kanske behöver du inte ens möta det, bara pröva en annan väg runt det. Som på bilden här ovanför.
Negativa känslor gentemot en ursäkt eller ett hinder är inte dåliga.
De är ledtrådar som betyder att du behöver göra på ett annat sätt.
Finns det någon annan lösning som skulle kännas bättre?
Använd obehaget för att lista ut det.
Lycka till!
Publicerat:
